discodans

Hej på er!

Just nu har jag fullt upp, här koreograferas det disco i massor. Men nu är jag faktiskt inne på min sista tävlingskoreografi för den här säsongen och det känns riktigt skönt. Jag blev nästan lite stressad där ett tag, men samtidigt är det kul att kunna hjälpa till. Det är ju sådana talanger jag får möjlighet att dansa med, jag är verkligen priviligerad!

Min lill-skrutt är sjuk här hemma. I går kväll hade han nästan 40 graders feber och han är fruktansvärt rosslig och slemmig i halsen. Han vaknar titt som tätt och tokgrinar, det måste kännas så läskigt för honom när det river i bröstet. Fina älskade Liam. Det gör minst lika ont i mig, speciellt eftersom jag antagligen har smittat honom. Men alla barn blir ju sjuka, jag hoppas att det går över snabbt bara ♥

Min valborg firas alltså inne, men det känns helt ok ändå. Jag tycker Liam är för liten med maj-kase, vi tar igen det nästa år i stället.  Hoppas ni läsare har haft en riktigt bra dag!

Nu lär jag fortsätta med dansen här hemma, annars blir jag vaken hela natten. Natti natti, vi hörs imorgon!






Duktia Victorius som har gått upp i A-klass nu, endast 10-11 år gamla!

och dessutom

Så spenderades eftermiddagen så här:


Det finns verkligen inget bättre än att vara med Liam, vilda busiga gull-unge! Han älskar att plaska i vattnet, vilket gör att jag inte hör vad simläraren säger utan improviserar mig fram blundandes i en halvtimme. Hahaha, han är ju så kul min lilla skrutt!

Lovely!

Jag har sagt det förr, men det är verkligen såååå härligt att bo i hemlingby! Maken jobbade natt, så i morse tog jag hunden, ungen och min dryga förkylning på en skön promenad i fin-vädret.

Det är lugnt matte, jag håller i vagnen!

När kommer korven?

Liten somnade efter en massa intryck av djur och natur. Fåren var extra spännande!

En stödvila behövs ibland...

Totti var efterlängtad av den svarta kissen och fick en kram när vi kom hem ♥

Nu blir det korv-grillning på framsidan, vi har det så lyxigt så vi har det helt lä men med en massa sol!

Trevlig söndag på er!


Vi drar till fjällen...

Eller ja, inte idag men vi har varit där :D Hela släkten åker dit varje år, cirka 30 personer och vår två veckor sedan så var det dags igen! Liams första gång i Sälen, jag var riktigt uppspelt för att han skulle få ta del av traditionen. Jag har varit med nästan varje år sedan jag var i Liams ålder, så det kändes verkligen speciellt ♥

Bil-resan dir gick hur bra som helst, systerson Simon satt i bak med Liam så att han inte tröttnade. Det var verkligen skönt att komma bort, Liam var som en sol-stråle hela resan och bara njöt av att få träffa alla släktingar. På dagarna var han med vid samlingsplatsen nedanför backen, sov i vagnen eller lekte med sina saker. Go-hjärta!!!

Lite bilder hann jag ta också :D

I bilen



Lite fika på vägen








Läsa bok är mysigt



Massa härlig tid med mormor



Systerson!



After Ski




♥♥



Heja Brynäs!





En drink i toppstugan!




Ni är de finaste som finns



Älskar de här bilderna


Jo men viiist

Jag blir alltid då full av skratt när jag ser serier/filmer på de som nyss fött barn. De ligger där och ser helt nyborstade och finsminkade ut. Precis så såg jag också ut. När man har värkar och svårt att till och med få på sig skorna, så tar man ändå tid till att fixa hår och smink. Haha, vad skrattretande! Andreas fick övertala mig att klä på mig överhuvudtaget! Nu hade jag i och för sig värkar utan pause och var nära att föda i bilen, men jag tror nog att det är flera som skippar själva piffandet. Eller vad säger ni mammor, hur gjorde ni?

Här hade Liam precis kommit, vilken lycka!!!


Prosit

Förkylda familjen här hemma. Som tur är finns Alvedon, Liam är pigg och vill inte bara vara hemma. Så dagen spenderades på sahflors med en liten avstickare upp till uddans! Liam lär ju lära sig dansa snart, och snygg-Sabina är helt rätt person att lära honom ;)


Long time no see...

Hej på er!

Oj vad länge sedan! Jag har haft en liten blogg-pause med börjar bli lite sugen på att få skriva igen. Med oss är det bara bra, Liam växer så det knakar och är 8 månader nu. Visst går tiden fort! Idag reste sig mitt lilla hjärta helt själv till stående med hjälp av sin lek-kista. Jag blev alldeles tagen, fick tårar i ögonen till och med. Jag vet inte varför jag blev så rörd, det är något speciellt när man kommer på hur fort de utvecklas. Det är mycket därför jag vill blogga igen, så att jag kan titta tillbaka om ett tag och minnas ❤

Hoppas ni fortfarande vill följa oss på vår resa. Kram!


RSS 2.0