Gobiten!
Kan ni gissa vem? Ja, Liam-piam så klart! Lill-killen är 9 1/2 månad nu och helt vild! Som tur är så är det en glad rackar-unge vi har, han far fram överallt här hemma. Jag kan väl inte säga att han kryper, utan snarare så manglar han sig fram som en krokodil. Det största nöjet är att stå, han reser sig med allt och snabbt går det. Idag när jag dammsög var det nära att lillen föll i golvet när jag inte insåg att det var en skuttande bebis som höll i dammsugaren, utan jag drog på med all kraft. Det gick bra ändå, Skutte hängde på!
På kvällarna är det numera hopplöst att få lillen att somna i spjälsängen. Finns det nå roligare än att stå och hoppa samt skrika glädjevrål mellan spjälorna? Man kan ju inte riktigt hålla sig för skratt heller, när han skuttar så att blöjan hamnar på sniskan och ögonen lyser av stolthet. Och stolt ska han vara, fantastiska go-unge!
